बलभद्र सहस्रनाम
|| balabhadra-sahasranāma ||

Die tausend Namen Śrī Balabhadras
(Garga-Saṁhitā, 8. Buch, Kapitel 13)


duryodhana uvāca
balabhadrasya devasya prāḍvipāka mahā-mune |
nāmnāṁ sahasraṁ me brūhi guhyaṁ deva-gaṇair api ||1||

Duryodhana sprach: O Mahāmuni Prāḍvipāka, bitte offenbare mir die tausend Namen von Śrī Balabhadra. Sie werden selbst vor den Devas geheimgehalten.


śrī-prāḍvipāka uvāca
sādhu sādhu mahā-rāja sādhu te vimalaṁ yaśaḥ |
yat pṛcchase param idaṁ gargoktaṁ deva-durlabham ||2||

Śrī Prāḍvipāka antwortete: Sehr gut! Sehr gut! Sehr gut! O Mahārāja, dein Ruhm ist makellos. Deine Frage wurde einst von Gargamuni in Worten beantwortet, die selbst die Devas selten zu hören bekommen.


nāmnāṁ saharsaṁ divyānāṁ vakṣyāmi tava cāgrataḥ |
gargācāryeṇa gopībhyo dattaṁ kṛṣṇā-taṭe śubhe ||3||

Ich werde dir die tausend göttlichen Namen Śrī Balarāmas beschreiben. Sie wurden ursprünglich von Gargamuni am prächtigen Ufer der Yamunā den Gopīs vorgetragen.


oṁ asya śrī-balabhadra-sahasra-nāma-stotra-mantrasya |
gargācārya ṛṣiḥ | anuṣṭup chandaḥ | saṅkarṣaṇaḥ paramātmā devatā |
balabhadra iti bījaṁ | revatīti śaktiḥ | ananta iti kīlakaṁ |
balabhadra-prīty-arthe jape viniyogaḥ. ||4||

Oṁ. Die Grundlage für das Mantra-Gebet der tausend Namen von Śrī Balabhadra wird wie folgt gebildet: Sein Seher ist Gargamuni; das Versmaß Anuṣṭup; der Devatā ist Śrī Balabhadra, die Überseele; der Samen ist Balabhadra; seine Kraft ist Revatī; der Kīlakam ist Ananta und der Zweck des Vortragens ist die Freude von Śrī Balabhadra.


atha dhyānam
sphurad-amala-kirīṭaṁ kiṅkiṇī-kaṅkaṇārhaṁ
calad-alaka-kapolaṁ kuṇḍala-śrī-mukhābjam
tuhina-giri-manojñaṁ nīla-meghāmbarāḍhyaṁ
hala-musala-viśālaṁ kāma-pālaṁ samīḍe ||4b||

Andacht: Ich verherrliche Śrī Balarāma, der mit einer prächtigen Krone, Armreifen, wohlklingendem Schmuck sowie hin- und hertanzenden Haarlocken auf Seinen Wangen geschmückt ist. Sein anmutiges Lotosgesicht zieren leuchtende Ohrringe und Er ist in Gewändern gekleidet, die die Farbe dunkler Monsunwolken haben. In Seinen Händen hält Er eine Keule und einen Pflug. Er erfüllt alle Wünsche und ist so weiß und schön wie ein von Eis und Schnee bedeckter Berg.



oṁ balabhadro rāmabhadro
rāmaḥ saṅkarṣaṇo ‘cyutaḥ
revatī-ramaṇo devaḥ
kāma-pālo halāyudhaḥ ||5||

Oṁ. Śrī Balarāma ist überaus mächtig und voller Freude (balabhadra), der erhabene Genießer (rāmabhadra und rāma), allanziehend (saṅkarṣaṇa), unfehlbar (acyuta), der Geliebte von Revatī (revatī-ramaṇa), leuchtend (deva), der Herr, der alle Wünsche erfüllt (kāma-pāla), und Er ist mit einem Pflug bewaffnet (halāyudha).


nīlāmbaraḥ śveta-varṇo
baladevo ‘cyutāgrajaḥ
pralambaghno mahā-vīro
rauhiṇeyaḥ pratāpavān ||6||

Er ist in blauen Gewändern gekleidet (nīlāmbara), von heller Hautfarbe (śveta-varṇa), herrlich und kräftig (baladeva) und der ältere Bruder des unfehlbaren Herrn (acyutāgraja). Er tötete Pralamba (pralambaghna), ist ein großer Held (mahā-vīra), der Sohn Rohiṇīs (rauhiṇeya), und Er ist sehr mächtig (pratāpavān).


tālāṅko musalī halī
harir yadu-varo balī
sīra-pāṇiḥ padma-pāṇir
laguḍī venu-vādanaḥ ||7||

Auf Seinem Wappen ist die Palme abgebildet (tālāṅka). Er ist mit einem Streitkolben (musalī) und einem Pflug (halī) bewaffnet, entfernt alles Unheilvolle (hari), ist der beste der Yadus (yadu-vara), stark (balī), trägt einen Pflug (sīra-pāṇi), hält in seinen Lotoshänden (padma-pāṇi) einen Stock (laguḍī) und spielt auf einer Flöte (venu-vādana).


kālindī-bhedano vīro
balaḥ prabalaḥ ūrdhvagaḥ
vāsudeva-kalānantaḥ
sahasra-vadanaḥ svarāṭ ||8||

Er teilte die Yamunā (kālindī-bhedana), ist ein Held (vīra), stark (bala und prabala), erhaben (ūrdhvaga), eine vollständige Erweiterung Śrī Vāsudevas (vāsudeva-kalā) und unbegrenzt (ananta), besitzt tausend Köpfe (sahasra-vadana) und ist unabhängig (svarāṭ).


vasur vasumatī-bhartā
vāsudevo vasūttamaḥ
yadūttamo yādavendro
mādhavo vṛṣṇi-vallabhaḥ ||9||

Er ist großartig (vasu), der Mann der Glücksgöttin (vasumatī-bhartā), der Sohn Vasudevas (vāsudeva), der beste unter den Vasus (vasūttama) und den Yādavas (yadūttama), der König der Yādavas (yādavendra), der überaus intelligente Mann von Lakṣmīdevī (mādhava) und den Vṛṣṇis sehr lieb (vṛṣṇi-vallabha).


dvārakeśo māthureśo
dānī mānī mahā-manāḥ
pūrṇaḥ purāṇaḥ puruṣaḥ
pareśaḥ parameśvaraḥ ||10||

Er ist der König von Dvārakā (dvārakeśa) und Mathurā (māthureśa), freigebig (dānī), edel (mānī), großmütig (mahā-manā), vollkommen (pūrṇa), der ursprüngliche Herr (purāṇa), der Erhabene Herr (puruṣa), der Meister (pareśa) und der höchste Herrscher (parameśvara).


paripūrṇatamaḥ sākṣāt
paramaḥ puruṣottamaḥ
anantaḥ śāśvataḥ śeṣo
bhagavān prakṛteḥ paraḥ ||11||

Er ist vollständig und vollkommen (paripūrṇatama), die unmittelbare Verkörperung des Herrn (sākṣāt-parama), das höchste Wesen (puruṣottama), unbegrenzt (ananta), ewig (śāśvata), Śrī Śeṣa (śeṣa), der Besitzer aller Füllen (bhagavān) und jenseits der materiellen Welt (prakṛteḥ para).


jīvātmā paramātmā ca
hy antarātmā dhruvo ‘vyayaḥ
catur-vyūhaś catur-vedaś
catur-mūrtiś catuṣ-padaḥ ||12||

Er ist die Seele aller Lebewesen (jīvātmā), die Überseele im Herzen aller (paramātmā und antarātmā), beständig (dhruva), unvergänglich (avyaya), der Ursprung der Caturvyūha-Erweiterungen (catur-vyūha), der Verfasser der vier Vedas (catur-veda), der Ursprung der Caturvyūha (catur-mūrti) und der Meister der vier Welten (catuṣ-pada).


pradhānaṁ prakṛtiḥ sākṣī
saṅghātaḥ saṅghavān sakhī
mahā-manā buddhi-sakhaś
ceto ‘haṅkāra āvṛtaḥ ||13||

Er ist die Grundlage (pradhāna) und der Ursprung (prakṛti) allen Seins, der Zeuge (sākṣī), von Seinen Gefährten umgeben (saṅghāta, saṅghavān und sakhī), edelmütig (mahā-manā) und der beste Berater (buddhi-sakha). Er ist das Bewußtsein (ceta), das Ego (ahaṅkāra) und verborgen (āvṛta).


indriyeśo devatātmā
jñānaṁ karma ca śarma ca
advitīyo dvitīyaś ca
nirākāro nirañjanaḥ ||14||

Er ist der Herr der Sinne (indriyeśa), die verehrungswürdige Gottheit (devatā), die Überseele (ātmā), Wissen (jñāna), Handlung (karma), Freude und Zuflucht (śarma), ohne einen Zweiten (advitīya), von den individuellen Lebewesen verschieden (dvitīya), ohne materiellen Körper (nirākāra) und von Materie unberührt (nirañjana).


virāṭ samrāṭ mahaughaś ca
dhāraḥ sthāsnuś cariṣṇumān
phaṇīndraḥ phaṇi-rājaś ca
sahasra-phaṇa-maṇḍitaḥ ||15||

Er ist das Universum (virāṭ), der erhabene Monarch (samrāṭ), eine große Flut (mahaugha), der Erhalter aller (dhāra), unverrückbar (sthāsnu), überall umherziehend (cariṣṇumān), der Schlangenkönig (phaṇīndra und phaṇi-rāja) und die Schlange mit den tausend Köpfen (sahasra-phaṇa-maṇḍita).


phaṇīśvaraḥ phaṇī sphūrtiḥ
phutkārī citkaraḥ prabhuḥ
maṇi-hāro maṇi-dharo
vitalī sutalī talī ||16||

Er ist der Schlangenkönig (phaṇīśvara und phaṇī), Śrī Bhagavān, der Sich in der materiellen Welt offenbart hat (sphūrti), eine fauchende Schlange (phutkārī und citkara), der Meister (prabhu), und mit edelsteinbesetzten Ketten geschmückt (maṇi-hāra und maṇi-dhara). Er weilt in Vitalaloka (vitalī), Sutalaloka (sutalī) und Talaloka (talī).


atalī sutaleśaś ca
pātālaś ca talātalaḥ
rasātalo bhogitalaḥ
sphurad-danto mahātalaḥ ||17||

Er weilt in Atalaloka (atalī) und ist der Herrscher von Sutalaloka (sutaleśa). Er weilt in Pātālaloka (pātāla), Talātalaloka (talātala) and Rasātalaloka (rasātala). Er hat große Hauben (bhogitala) und funkelnde Zähne (sphurad-danta) und weilt in Mahātalaloka (mahātala).


vāsukiḥ śaṅkhacūḍābho
devadatto dhanañjayaḥ
kambalāśvo vegataro
dhṛtarāṣṭro mahā-bhujaḥ ||18||

Er ist Vāsuki (vāsuki), leuchtend wie Muschelschmuck (śaṅkhacūḍābha), der Wohltäter der Devas (devadatta) und der Gewinner von Reichtum (dhanañjaya). Er ist Kambalāśva (kambalāśva), der schnellste (vegatara), ein Kaiser (dhṛtarāṣṭra) und ein Held mit mächtigen Armen (mahā-bhuja).


vāruṇī-mada-mattāṅgo
mada-ghūrṇita-locanaḥ
padmākṣaḥ padma-mālī ca
vanamālī madhuśravāḥ ||19||

Er ist vom Vāruṇītrank berauscht (vāruṇī-mada-mattāṅga) und verdreht in Seiner Berauschung fortwährend die Augen (mada-ghūrṇita-locana), die Lotosblumen gleichen (padmākṣa). Er trägt eine Girlande aus Lotos- (padma-mālī) und eine aus Waldblumen (vanamālī). Sein Ruhm ist lieblich (madhuśravā).


koṭi-kandarpa-lāvaṇyo
nāga-kanyā-samārcitaḥ
nūpurī kaṭisūtrī ca
kaṭakī kanakāṅgadī ||20||

Er ist schöner als Millionen von Kāmadevas (koṭi-kandarpa-lāvaṇya) und wird von den Nāgakanyās verehrt (nāga-kanyā-samārcita). Er trägt ein Fußkettchen (nūpurī), einen Gurt (kaṭisūtrī) sowie goldene Armreife (kaṭakī) und -ringe (kanakāṅgadī).


mukuṭī kuṇḍalī daṇḍī
śikhaṇḍī khaṇḍa-maṇḍalī
kaliḥ kali-priyaḥ kālo
nivāta-kavaceśvaraḥ ||21||

Auf Seinem Haupt thront eine Krone (mukuṭī) und Er trägt Ohrringe (kuṇḍalī). In der Hand hält Er einen Stock (daṇḍī). Er wird von einer Pfauenfeder (śikhaṇḍī) und einem Halbkreis (khaṇḍa-maṇḍalī) geschmückt. Er kämpft gerne (kali und kali-priya), ist die Zeit (kāla) und mit einer Schutzrüstung gekleidet (nivāta-kavaceśvara).


saṁhāra-kṛd rudra-vapuḥ
kālāgniḥ pralayo layaḥ
mahāhiḥ pāṇiniḥ śāstra-
bhāṣyā-kāraḥ patañjaliḥ ||22||

Er zerstört das Universum (saṁhāra-kṛt), ist die verschiedenen Rudraformen, (rudra-vapu), das Feuer der Zeit (kālāgni), die Zerstörung des Universums (pralaya und laya), eine große Schlange (mahāhi), Pāṇini (pāṇini), der Verfasser von Erläuterungen zu den Schriften (śāstra-bhāṣyā-kāra) und Patañjali (patañjali).


kātyāyanaḥ pakvimābhaḥ
sphoṭāyana uraṅgamaḥ
vaikuṇṭho yājñiko yajño
vāmano hariṇo hariḥ ||23||

Er ist Kātyāyana (kātyāyana) und glorreich (pakvimābhaḥ und sphoṭāyana). Er ist die Schlange Ananta (uraṅgama), der Herrscher der spirituellen Welt (vaikuṇṭha), der Ausführende von Yajñas (yājñika), das Yajña selbst (yajña), Vāmana (vāmana), hellhäutig (hariṇa) und Śrī Hari (hari).


kṛṣṇo viṣṇur mahā-viṣṇuḥ
prabhaviṣṇur viśeṣa-vit
haṁso yogeśvaro kūrmo
varāho nārado muniḥ ||24||

Er ist Kṛṣṇa (kṛṣṇa), Viṣṇu (viṣṇu), Mahāviṣṇu (mahā-viṣṇu), allmächtig (prabhaviṣṇu), allwissend (viśeṣa-vit), wie ein Schwan (haṁsa), der Meister des Yoga (yogeśvara), Kūrma (kūrma), Varāha (varāha), Nārada (nārada) und ein Weiser (muni).


sanakaḥ kapilo matsyaḥ
kamaṭho deva-maṅgalaḥ
dattātreyaḥ pṛthur vṛddha
ṛṣabho bhārgavottamaḥ ||25||

Er ist Sanaka (sanaka), Kapila (kapila), Matsya (matsya), Kūrma (kamaṭha), das Wohl der Devas (deva-maṅgala), Dattātreya (dattātreya), Pṛthu (pṛthu), Vṛddha (vṛddha), Ṛṣabha (ṛṣabha) und der beste der Bhṛgu-Dynastie (bhārgavottama).


dhanvantarir nṛsiṁhaś ca
kalkir nārāyaṇo naraḥ
rāmacandro rāghavendraḥ
kośalendro raghūdvahaḥ ||26||

Er ist Dhanvantari (dhanvantari), Nṛsiṁha (nṛsiṁha), Kalki (kalki), Nārāyaṇa (nārāyaṇa), Nara (nara) und Rāmacandra (rāmacandra, rāghavendra, kośalendra und raghūdvaha).


kākutsthaḥ karuṇā-sindhu
rājendraḥ sarva-lakṣaṇaḥ
śūro dāśarathis trātā
kauśalyānanda-vardhanaḥ ||27||

Er ist überaus erhaben (kākutstha), ein Meer der Barmherzigkeit (karuṇā-sindhu), der König der Könige (rājendra), über alles glückverheißend (sarva-lakṣaṇa), heldenhaft (śūra), der Sohn Daśarathas (dāśarathi), der Beschützer (trātā) und die Freude Kausalyās (kausalyānanda-vardhana).


saumitrir bharato dhanvī
śatrughnaḥ śatru-tāpanaḥ
niṣāṅgī kavacī khaḍgī
śarī jyāhata-koṣṭhakaḥ ||28||

Er ist der Sohn Sumitrās (saumitri), Bharata (bharata), ein Bogenschütze (dhanvī und niṣāṅgī), Śatrughna (śatrughna und śatru-tāpana), gerüstet (kavacī), mit einem Schwert bewaffnet (khaḍgī), und ein mächtiger Bogenschütze (śarī und jyāhata-koṣṭhaka).


baddha-godhāṅguli-trāṇaḥ
śambhu-kodaṇḍa-bhañjanaḥ
yajña-trātā yajña-bhartā
mārīca-vadha-kārakaḥ ||29||

Er trägt den Schulter- und Fingerschutz eines Bogenschützes (baddha-godhāṅguli-traṇa), zerstörte Śrī Śivas Bogen (śambhu-kodaṇḍa-bhañjana), beschützt das Yajña (yajña-trātā und yajña-bhartā), und tötete Mārīca (mārīca-vadha-kāraka).


asurāris tāṭakārir
vibhīṣaṇa-sahāya-kṛt
pitṛ-vākya-karo harṣī
virādhārir vanecaraḥ ||30||

Er ist der Feind der Asuras (asurāri) und jener von Tāṭaka (tāṭakāri), der Verbündete Vibhīṣaṇas (vibhīṣaṇa-sahāya-kṛt), ein Sohn, der die Anweisung Seines Vaters befolgte (pitṛ-vākya-kara), freudvoll (harṣī), glücklich (virādhāri) und der Herr, der im Wald umherzog (vanecara).


munir muni-priyaś citra-
kutarāṇya-nivāsa-kṛt
kabandhahā daṇḍakeśo
rāmo rājiva-locanaḥ ||31||

Er ist ein Weiser (muni), den Weisen sehr lieb (muni-priya), ein Bewohner des Citrakūṭa-Waldes (citrakūṭarāṇya-nivāsa-kṛt), tötete Kabandha (kabandhahā), ist der Herr des Daṇḍaka-Waldes (daṇḍakeśa), Śrī Rāma (rāma) und der Lotosäugige (rājiva-locana).


mataṅga-vana-sañcārī
netā pañcavatī-patiḥ
sugrīvaḥ sugrīva-sakho
hanumat-prīta-mānasaḥ ||32||

Er zog im Mataṅga-Wald umher (mataṅga-vana-sañcārī). Er ist der erhabene Führer (netā) und der Herr des Pañcavatī-Waldes (pañcavatī-pati). Er hat einen schönen Nacken (sugrīva) und ist der Freund Sugrīvas (sugrīva-sakha). Er liebt Hanumān von ganzem Herzen (hanumat-prīta-mānasa).


setubandho rāvaṇārir
laṅkā-dahana-tat-paraḥ
rāvaṇyāriḥ puṣpakastho
jānakī-virahāturaḥ ||33||

Er baute die Brücke in Setubandha (setubandha), ist der Feind Rāvaṇas (rāvaṇāri), brannte Laṅkā nieder (laṅkā-dahana-tat-para), ist der Feind Rāvaṇas (rāvaṇyāri), reiste im Blumenwagen (puṣpakastha) und litt unter der Trennung von Sītā (jānakī-virahātura).


ayodhyādhipatiḥ śrīmal
lavaṇāriḥ surārcitaḥ
sūrya-vaṁśīc candra-vaṁśī
vaṁśī-vādya-viśāradaḥ ||34||

Er ist der König Ayodhyās (ayodhyādhipati), schön und glorreich (śrīmal), der Feind Lavaṇāsuras (lavaṇāri) und wird von den Suras verehrt (surārcita). Er wurde in der Dynastie von Sūrya (sūrya-vaṁśī) und von Candra (candra-vaṁśī) geboren und ist ein wahrer Flötenvirtuose (vaṁśī-vādya-viśārada).


gopatir gopa-vṛndeśo
gopo gopīśatāvṛtaḥ
gokuleśo gopa-putro
gopālo go-gaṇāśrayaḥ ||35||

Er ist der Meister der Surabhi-Kühe (gopati), der Gopas (gopa-vṛndeśa), ein Gopa (gopa), von Hunderten von Gopīs umgeben (gopīśatāvṛta), der Herr von Gokula (gokuleśa), der Sohn eines Gopas (gopa-putra), der Beschützer (gopāla) und die Zuflucht der Kühe (go-gaṇāśraya).


pūtanārir bakāriś ca
tṛṇāvarta-nipātakaḥ
aghārir dhenukāriś ca
pralambārir vrajeśvaraḥ ||36||

Er ist der Feind Pūtanās (pūtanāri) und Bakas (bakāri), tötete Tṛṇāvarta (tṛṇāvarta-nipātaka), ist der Feind Aghāsuras (aghāri), Dhenukas (dhenukāri) und Pralambas (pralambāri) und der König von Vraja (vrajeśvara).


ariṣṭa-hā keśi-śatrur
vyomāsura-vināśa-kṛt
agni-pāno dugdha-pāno
vṛndāvana-latāśritaḥ ||37||

Er tötete Ariṣṭa (ariṣṭa-hā), ist der Feind von Keśī (keśi-śatru), tötete Vyomāsura (vyomāsura-vināśa-kṛt), verschluckte das Waldfeuer (agni-pāna), ist ein Kind, das Milch trinkt (dugdha-pāna) und ein Junge, der Seine Zeit in den blühenden Hainen Vṛndāvanas verbringt (vṛndāvana-latāśrita).


yaśomati-suto bhavyo
rohinī-lalitaḥ śiśuḥ
rāsa-maṇḍala-madhya-stho
rāsa-maṇḍala-maṇḍaṇaḥ ||38||

Er ist der Sohn Yaśodās (yaśomati-suta), glorreich, bezaubernd, schön und glückverheißend (bhavya), ein Kind, das mit Rohiṇī spielt (rohinī-lalita), ein Kind (śiśu), der Tänzer in der Mitte des Rāsatanzkreises (rāsa-maṇḍala-madhya-stha) und die Verzierung des Rāsatanzkreises (rāsa-maṇḍala-maṇḍaṇa).


gopikā-śata-yūthārthī
śaṅkhacūḍa-vadhodyataḥ
govardhana-samuddhartā
śakra-jid vraja-rakṣakaḥ ||39||

Er trachtet danach, mit Hunderten von Gopīs Spiele zu genießen (gopikā-śata-yūthārthī). Er tötete Śaṅkhacūḍa (śaṅkhacūḍa-vadhodyata), hob den Govardhana-Hügel (govardhana-samuddhartā), bezwang Indra (śakra-jid) und beschützt Vraja (vraja-rakṣaka).


vṛṣabhānu-varo nanda
ānando nanda-vardhanaḥ
nanda-rāja-sutaḥ śrīśaḥ
kaṁsāriḥ kāliyāntakaḥ ||40||

Er ist der Bräutigam, den König Vṛṣabhānu für seine Tochter aussuchte (vṛṣabhānu-vara). Er ist die Verkörperung der Glückseligkeit (nanda and ānanda), entzückend (nanda-vardhana), der Sohn König Nandas (nanda-rāja-suta), der Herr der Glücksgöttin (śrīśa), der Feind Kaṁsas (kaṁsāri) und der Bezwinger Kāliyas (kāliyāntaka).


rajakārir muṣṭikāriḥ
kaṁsa-kodaṇḍa-bhañjanaḥ
cānurāriḥ kūṭa-hantā
śalāris tośalāntakaḥ ||41||

Er ist der Feind des Wäschers (rajakāri), Muṣṭikas (muṣṭikāri), Cāṇūras (cāṇūrāri) und Śālas (śalāri), zerbrach Kaṁsas Bogen (kaṁsa-kodaṇḍa-bhañjana) und tötete Kūṭa (kūṭa-hantā) sowie Tośala (tośalāntaka).


kaṁsa-bhratṛ-nihantā ca
malla-yuddha-pravārtakaḥ
gaja-hantā kaṁsa-hantā
kāla-hantā kalaṅka-hā ||42||

Er tötete Kaṁsas Brüder (kaṁsa-bhratṛ-nihantā), einen Elefanten (gaja-hantā), Kaṁsa (kaṁsa-hantā), Kāla (kāla-hantā) und Kalaṅka (kalaṅka-hā), und Er ist ein hervorragender Ringer (malla-yuddha-pravārtaka),


māgadhārir yavana-hā
pāṇḍu-putra-sahāya-kṛt
catur-bhujaḥ śyāmalāṅgaḥ
saumyaś caupagavi-priyaḥ ||43||

Er ist der Feind Jarāsandhas (māgadhāri), tötete Kālayavana (yavana-hā), ist der Verbündete der Pāṇḍavas (pāṇḍu-putra-sahāya-kṛt), der vierarmige Śrī Nārāyaṇa (catur-bhuja), der dunkelhäutige Śrī Kṛṣṇa (śyāmalāṅga), sanftmütig (saumya) und Uddhava sehr lieb (aupagavi-priya).


yuddha-bhṛd uddhava-sakhā
mantrī mantra-viśāradaḥ
vīra-hā vīra-mathanaḥ
śaṅkha-cakra-gadā-dharaḥ ||44||

Er ist ein Kämpfer (yuddha-bhṛd), der Freund Uddhavas (uddhava-sakhā), ein Berater (mantrī), erfahren im Beraten (mantra-viśārada), der Töter großer Krieger (vīra-hā und vīra-mathana), und in Seinen Händen hält Er Muschelhorn, Feuerrad und Keule (śaṅkha-cakra-gadā-dhara).


revatī-citta-hartā ca
raivatī-harṣa-vardhanaḥ
revatī-prāṇa-nāthaś ca
revatī-priya-kārakaḥ ||45||

Er bezaubert Revatīs Herz (revatī-citta-hartā), entzückt Revatī (raivatī-harṣa-vardhana), ist der Herr von Revatīs Leben (revatī-prāṇa-nātha) sowie die Freude Revatīs (revatī-priya-kāraka).


jyotir jyotiṣmatī-bhartā
revatādri-vihāra-kṛt
dhṛta-nātho dhanādhyakṣo
dānādhyakṣo dhaneśvaraḥ ||46||

Er leuchtet (jyoti), ist der Herr Jyotiṣmatīs (jyotiṣmatī-bhartā), der Genießer der Spiele auf dem Revata-Berg (revatādri-vihāra-kṛt), der Herr über Geduld und Duldsamkeit (dhṛta-nātha) und der Schatzmeister (dhanādhyakṣa, dānādhyakṣa und dhaneśvara).


maithilārcita-pādabjo
mānado bhakta-vatsalaḥ
duryodhana-gurur gurvī
gadā-śikṣā-karaḥ kṣamī ||47||

Seine Lotosfüße werden von den Einwohnern Mithilās verehrt (maithilārcita-pādabja), Er erweist anderen Achtung (mānada), liebt Seine Geweihten (bhakta-vatsala), ist der Guru Duryodhanas (duryodhana-guru), Seinem Guru ergeben (gurvī), lehrte die Kunst des Keulenkampfs (gadā-śikṣā-kara) und ist duldsam und nachsichtig (kṣamī).


murārir madano mando
‘niruddho dhanvināṁ varaḥ
kalpa-vṛkṣaḥ kalpa-vṛkṣī
kalpa-vṛkṣa-vana-prabhuḥ ||48||

Er ist der Feind Muras (murāri), so bezaubernd wie Kāmadeva (madana), mild (manda), unbezwingbar (aniruddha), der beste unter den Bogenschützen (dhanvinām vara), ein Wunschbaum (kalpa-vṛkṣa und kalpa-vṛkṣī) und der Herr eines Waldes von Kalpavṛkṣa-Bäumen (kalpa-vṛkṣa-vana-prabhu).


syamantaka-maṇir mānyo
gāṇḍivī kairaveśvaraḥ
kumbhāṇḍa-khaṇḍana-karaḥ
kūpakarṇa-prahāra-kṛt ||49||

Er trägt das Syamantaka-Juwel (syamantaka-maṇi), ist glorreich (mānya), der Freund Arjunas (gāṇḍivī), der König der Kauravas (kauraveśvara) und tötete Kumbāṇḍha (kumbhāṇḍa-khaṇḍana-kara) und Kūpakarṇa (kūpakarṇa-prahāra-kṛt).


sevyo raivata-jāmātā
madhu-mādhava-sevitaḥ
baliṣṭha-puṣṭa-sarvāṅgo
hṛṣṭaḥ puṣṭaḥ praharṣitaḥ ||50||

Er ist das Ziel der Bhakti (sevya) und König Revatas Schwiegersohn (raivata-jāmātā). Śrī Mādhava und die Einwohner Mathurās dienen Ihm (madhu-mādhava-sevita), Er hat überaus kräftige Glieder (baliṣṭha-puṣṭa-sarvāṅga), ist glücklich (hṛṣṭa und praharṣita), stark und stämmig (puṣṭa).


vārāṇasī-gataḥ kruddhaḥ
sarvaḥ pauṇḍraka-ghātakaḥ
sunandī śikharī śilpī
dviviḍāṅga-niṣūdanaḥ ||51||

Er reiste nach Vārāṇasī (vārāṇasī-gata), mag zornig werden (kruddha), ist alles (sarva), tötete Pauṇḍraka (pauṇḍraka-ghātaka) und Dviviḍa (dviviḍāṅga-niṣūdana), trägt das Schwert Sunanda* (sunandī) sowie eine Krone (śikharī) und ist ein Künstler (śilpī).

*Śrī Kṛṣṇas Schwert heißt Sunanda.

hastināpura-saṅkarṣī
rathī kaurava-pūjitaḥ
viśva-karmā viśva-dharmā
deva-śarmā dayā-nidhiḥ ||52||

Er schleifte Hastināpura hinter Sich her (hastināpura-saṅkarṣī), ist ein großer Wagenlenker (rathī), wird von den Kauravas verehrt (kaurava-pūjita), schöpfte die Universen (viśva-karmā), gab den Universen das Dharma (viśva-dharmā), ist die Freude der Devas (deva-śarmā) und ein Meer der Barmherzigkeit (dayā-nidhi).


mahā-rāja-cchatra-dharo
mahā-rājopalakṣaṇaḥ
siddha-gītaḥ siddha-kathaḥ
śukla-cāmara-vījitaḥ ||53||

Er hält den königlichen Schirm (mahā-rāja-cchatra-dhara), besitzt alle Eigenschaften eines großen Königs (mahā-rājopalakṣaṇa), wird von den Siddhas verherrlicht (siddha-gīta und siddha-katha), und ihm wird mit weißen Cāmaras Luft zugefächelt (śukla-cāmara-vījita).


tārākṣaḥ kīranāsaś ca
bimboṣṭhaḥ su-smita-cchaviḥ
karīndra-kāra-kodaṇḍaḥ
pracaṇḍo megha-maṇḍalaḥ ||54||

Seine Augen sind glitzernde Sterne (tārākṣa), Seine Nase anmutig wie der Schnabel eines Papageis (kīranāsa), Seine Lippen gleichen Bimbafrüchten (bimboṣṭha), Sein mildes Lächeln ist leuchtend und glorreich (su-smita-cchavi), Seine Arme gleichen Elefantenrüsseln (karīndra-kāra-kodaṇḍa), Er ist kämpferisch (pracaṇḍa) und leuchtend wie eine Ansammlung von Monsunwolken (megha-maṇḍala).


kapāṭa-vakṣaḥ pīnāṁsaḥ
padma-pāda-sphurad-dyutiḥ
mahā-vibhūtir bhūteśo
bandha-mokṣī samīkṣaṇaḥ ||55||

Seine Brust gleicht einem großen Tor (kapāṭa-vakṣa), Seine Schultern sind breit (pīnāṁsa), Seine Füße leuchtende Lotosblumen (padma-pāda-sphurad-dyuti), Er ist sehr mächtig und glorreich (mahā-vibhūti), der Meister aller Lebewesen (bhūteśa), befreit von materiellen Bindungen (bandha-mokṣī), und Er ist überaus weise und intelligent (samīkṣaṇa).


caidya-śatruḥ śatru-sandho
dantavakra-niṣūdakaḥ
ajāta-śatruḥ pāpa-ghno
hari-dāsa-sahāya-kṛt ||56||

Er ist der Feind Śiśupālas (caidya-śatru), das Ende für Seine Feinde (śatru-sandha), tötete Dantavakra (dantavakra-niṣūdaka), kennt keine Feinde (ajāta-śatru), zerstört Sünden (pāpa-ghna) und ist der Verbündete von Śrī Haris Dienern (hari-dāsa-sahāya-kṛt).


śāla-bāhuḥ śālva-hantā
tīrtha-yāyī janeśvaraḥ
naimiṣāraṇya-yātrārthī
gomatī-tīra-vāsa-kṛt ||57||

Seine Arme gleichen Palmen (śāla-bāhu). Er tötete Śālva (śālva-hantā), ist ein Pilger (tīrtha-yāyī), der Herr aller Lebewesen (janeśvara), ein Pilger nach Naimiṣāraṇya (naimiṣāraṇya-yātrārthī) und lebte an den Ufern der Gomatī (gomatī-tīra-vāsa-kṛt).


gaṇḍakī-snāna-vān sragvī
vaijayantī-virājitaḥ
amlāna-paṅkaja-dharo
vipāśī soṇa-samplutaḥ ||58||

Er badete in der Gaṇḍakī (gaṇḍakī-snāna-vān), trägt eine Girlande (sragvī), glänzt mit einer Vaijayantī-Girlande (vaijayantī-virājita), hält einen unvergänglichen Lotos (amlāna-paṅkaja-dhara), besuchte den Vipāśā-Fluss (vipāśī) und badete in der Soṇa (soṇa-sampluta).


prayāga-tīrtha-rājaś ca
sarayūḥ setu-bandhanaḥ
gayā-śiraś ca dhanadaḥ
paulastyaḥ pulahāśramaḥ ||59||

Er besuchte den König unter den heiligen Wallfahrtsorten, Prayāga (prayāga-tīrtha-rāja), den Sarayū-Fluss (sarayū) und Setubandha (setu-bandhana). Er berührte mit Seinem Kopf die Erde von Gayā (gayā-śira), verteilt Reichtum (dhanada), besuchte den Muni Pulastya (paulastya) und den Āśrama von Pulaha Muni (pulahāśrama).


gaṅgā-sāgara-saṅgārthī
sapta-godāvarī-patiḥ
veṇī bhimārthī godā
tāmraparṇī vaṭodakā ||60||

Er besuchte Gaṅgāsāgara (gaṅgā-sāgara-saṅgārthī) und ist der Herr der sieben Godāvarīs (sapta-godāvarī-pati). Er ist die Flüsse Veṇī (veṇī), Bhīmarathī (bhīmarathī), Godā (godā), Tāmraparṇī (tāmraparṇī) und Vaṭodakā (vaṭodakā).


kṛtamālā mahā-puṇyā
kaverī ca payasvinī
pratīcī suprabhā veṇī
triveṇī sarayūpamā ||61||

Er ist die Flüsse Kṛtamālā (kṛtamālā), Mahāpuṇyā (mahā-puṇyā), Kaverī (kaverī), Payasvinī (payasvinī), Pratīcī (pratīcī), Suprabhā (suprabhā), Veṇī (veṇī), Triveṇī (triveṇī) und Sarayūpamā (sarayūpamā).


kṛṣṇā pampā narmadā ca
gaṅgā bhāgīrathī nadī
siddhāśramaḥ prabhāsaś ca
bindur bindu-sarovaraḥ ||62||

Er ist die Flüsse Kṛṣṇā (kṛṣṇā), Pampā (pampā), Narmadā (narmadā), Gaṅgā (gaṅgā) und Bhāgīrathī (bhāgīrathī) und alle anderen heiligen Flüsse (nadī). Er ist Siddhāśrama (siddhāśrama), Prabhāsa (prabhāsa), Bindu (bindu) und Bindu-sarovara (bindu-sarovara).


puṣkaraḥ saindhavo jambū
nara-nārāyaṇāśramaḥ
kurukṣetra-patī rāmo
jāmadagnyo mahā-muniḥ ||63||

Er ist Puṣkara (puṣkara), Saindhava (saindhava), Jambū (jambū) und Nara-Nārāyaṇāśrama (nara-nārāyaṇāśrama). Er ist der Herr von Kurukṣetra (kurukṣetra-patī). Er ist Śrī Rāma (rāma), Paraśurāma (jāmadagnya) und ein großer Weiser (mahā-muni).


ilvalātmaja-hantā ca
sudāma-saukhya-dāyakaḥ
viśva-jid viśva-nāthaś ca
triloka-vijayī jayī ||64||

Er tötete Narakāsura (ilvalātmaja-hantā), erfreute Sudāmā (sudāma-saukhya-dāyaka), erobrerte das Universum (viśva-jid), ist der Herr des Universums (viśva-nātha) und der drei Welten (triloka-vijayī) und stets siegreich (jayī).


vasanta-mālatī-karṣī
gado gadyo gadāgrajaḥ
guṇārṇavo guṇa-nidhir
guṇa-pātro guṇākaraḥ ||65||

Er sieht mit Vasanta- und Mālatī-Blumen gut aus (vasanta-mālatī-karṣī), ist stark wie eine große Keule (gada), eine hervorragender Keulenkämper (gadya), der ältere Bruder von Gada (gadāgraja), eine Meer an Tugenden (guṇārṇava und guṇa-nidhi) und ein Sammelbecken guter Eigenschaften (guṇa-pātra und guṇākara).


raṅgavallī-jalākāro
nirguṇaḥ saguṇo bṛhat
dṛṣṭaḥ śruto bhavad bhūto
bhaviṣyā cālpa-vigrahaḥ ||66||

Er ist mit Raṅgavallī-Blüten geschmückt (raṅgavallī), genießt Wasserspiele (jalākāra), befindet sich jenseits der materiellen Natur (nirguṇa), ist mit transzendentalen Eigenschaften erfüllt (saguṇa), der Größte (bṛhat), wird von den großen Geweihten erkannt (dṛṣṭa) und erhört (śruta). Er ist Gegenwart (bhavad), Vergangenheit (bhūta) und Zukunft (bhaviṣyat) und die Überseele, die so klein ist, daß sie in jedem Atom weilt (alpa-vigraha).


anādir ādir ānandaḥ
pratyag-dhāma nirantaraḥ
guṇātītaḥ samaḥ sāmyaḥ
sama-dṛṅ nirvikalpakaḥ ||67||

Er ist ursprungslos (anādi), der Ursprung von allem (ādi), die Verkörperung der Glückseligkeit (ānanda), die Überseele im Herzen aller (pratyag-dhāma), ewig (nirantara), jenseits der Guṇas (guṇātīta), gleichmütig (sama und sāmya), besitzt Wissen, das nicht mit den Sinnen erlangt wird (nirvikalpaka) und betrachtet jeden gleich (sama-dṛk).


gūḍha-vyūḍho guṇo gauṇo
guṇābhāso guṇāvṛtaḥ
nityo ‘kṣaro nirvikāro
‘kṣaro ‘jasra-sukho ‘mṛtaḥ ||68||

Er ist verborgen (gūḍhā) und allen offenbart (vyūḍha). Er ist mit transzendentalen Eigenschaften erfüllt (guṇa, gauṇa, guṇābhāsa und guṇāvṛta), ewig (nitya), unvergänglich (akṣara), unveränderlich (nirvikāra), unsterblich (akṣara), stets glückich (ajasra-sukha) und nektarhaft (amṛta).


sarvagaḥ sarvavit sārthaḥ
sama-buddhiḥ sama-prabhaḥ
akledyo ‘cchedya āpūrṇo
‘śoṣyo ‘dāhyo nivartakaḥ ||69||

Er ist alldurchdringend (sarvaga), allwissend (sarvavit), das wertvollste (sārtha), gleichmütig (sama-buddhi und sama-prabha), von Wasser unbenetzt (akledya), unzerbrechlich (acchedya), vollständig und vollkommen (āpūrṇa), verwittert nie (aśoṣya) und kann von Feuer nicht verbrannt werden (adāhya). Er ist der Zerstörer der Welten (nivartaka).


brahma brahma-dharo brahmā
jñāpako vyāpakaḥ kaviḥ
adhyātmako ‘dhibhūtaś cā-
dhidaivaḥ svāśrayāśrayaḥ ||70||

Er ist Brahman (brahma), der Ursprung des Brahmans (brahma-dhara) und Brahmās (brahmā), der erhabene Lehrer (jñāpaka), alldurchdringend (vyāpaka), der größte Poet und Denker (kavi), in den Herzen aller Lebewesen (adhyātmaka) und in den materiellen Elementen gegenwärtig (adhibhūta). Er befindet sich unter den Devas (adhidaiva) und ist die Zuflucht aller Zuflucht (svāśrayāśraya).


mahā-vāyur mahā-vīraś
ceṣṭā-rūpa-tanu-sthitaḥ
prerako bodhako bodhī
trayo-viṁśatiko gaṇaḥ ||71||

Er ist der große Wind (mahā-vāyu) und ein großer Held (mahā-vīra), Er weilt im Herzen aller als die Kraft des Handelns (ceṣṭā-rūpa-tanu-sthita), beseelt (preraka) und erleuchtet die Lebewesen (bodhaka), ist die vollkommene Weisheit (bodhī) und der Herr der Devas (trayo-viṁśatika-gaṇa).


aṁśāṁśaś ca narāveśo
‘vatāro bhūpari-sthitaḥ
mahar janas tapaḥ satyaṁ
bhūr bhuvaḥ svar iti tridhā ||72||

Er offenbart Sich in vielen vollständigen Erweiterungen (aṁśāṁśa) sowie als Śaktyāveśāvatāra (narāveśa), und Er erscheint in der materiellen Welt (avatāra und bhūpari-sthita). Er ist Maharloka (mahaḥ), Janaloka (jana), Tapoloka (tapaḥ) und Satyaloka (satyam) sowie die drei Planetensysteme Bhūloka (bhū), Bhuvarloka (bhuvaḥ) und Svarloka (svaḥ).


naimittikaḥ prākṛtika
ātyantika-mayo layaḥ
sargo visargaḥ sargādir
nirodho rodha ūtimān ||73||

Obwohl Er in der materiellen Welt erscheint (naimittika and prākṛtika), ist Er ewig (ātyantika-maya). Er ist die kosmische Zerstörung (laya), Schöpfung (sarga), Nebenschöpfung (visarga), und der Anfang der Schöpfung (sargādi). Er ist das größte Hindernis (nirodha und rodha) und der beste Beschützer (ūtimān).


manvantarāvatāraś ca
manur manu-suto ‘naghaḥ
svayambhūḥ śāmbhavaḥ śaṅkuḥ
svāyambhuva-sahāya-kṛt ||74||

Er erscheint als Manvantarāvatāra (manvantarāvatāra), Manu (manu) und Manus Söhne (manu-suta). Er ist sündlos (anagha), ohne Geburt (svayambhū), Śrī Śivas Freund (śāmbhava), wie eine große Lanze (śaṅku) und der Verbündete Svāyambhuva Manus (svāyambhuva-sahāya-kṛt).


surālayo deva-girir
merur hemārcito giriḥ
giriśo gaṇa-nāthaś ca
gairīśo giri-gahvaraḥ ||75||

Er ist die Heimstatt der Suras (surālaya), der Berg der Devas (deva-giri), Meru (meru), leuchtend wie Gold (hemārcita), ein großer Berg (giri) und weilt selbst auf einem Berg (giriśa). Er ist der Herr der Massen (gaṇa-nātha), Śrī Śivas Freund (gairīśa) und lebt in einer Berghöhle (giri-gahvara).


vindhyas trikūṭo mainākaḥ
subalaḥ pāribhadrakaḥ
pataṅgaḥ śiśiraḥ kaṅko
jārudhiḥ śaila-sattamaḥ ||76||

Er ist das Vindhyā-Gebirge (vindhya), die Berge Trikūṭa (trikūṭa) und Maināka (maināka), sehr stark (subala), der Pāribhadraka-Baum (pāribhadraka), die Sonne (pataṅga), der Winter (śiśira), Yama (kaṅka), Jārudhi (jārudhi) und der beste der Berge (śaila-sattama).


kālañjaro bṛhat-sānur
darī-bhṛn nandikeśvaraḥ
santānas taru-rājaś ca
mandāraḥ pārijātakaḥ ||77||

Er ist Kālañjara (kālañjara) und Bṛhatsānu (bṛhat-sānu) und lebt in einer Berghöhle (darī-bhṛt). Er is Nandikeśvara (nandikeśvara), der Santāna-Baum (santāna), der König der Bäume (taru-rāja), der Mandāra- (mandāra) und der Pārijāta-Baum (pārijātaka).


jayanta-kṛt jayantāṅgo
jayantī-dig jayākulaḥ
vṛtra-hā devalokaś ca
śaśī kumuda-bāndhavaḥ ||78||

Er ist siegreich (jayanta-kṛt, jayantāṅga, jayantī-dig und jayākula), tötete Vṛtra (vṛtra-hā), ist die Planeten der Devas (devaloka) und der Mond (śaśī und kumuda-bāndhava).


nakṣatreśaḥ sudhā-sindhur
mṛgaḥ puṣyaḥ punarvasuḥ
hasto ‘bhijī ca śravaṇo
vaidhṛtir bhāskarodayaḥ ||79||

Er ist der Mond (nakṣatreśa), ein Nektarmeer (sudhā-sindhu) und die Sternbilder Mṛgaśīrṣa (mṛga), Puṣya (puṣya), Punarvasu (punarvasu), Hasta (hasta), Abhijit (abhijit), Śravaṇa (śravaṇa) und Vaidhṛti (vaidhṛti). Er ist der Sonnenaufgang (bhāskarodaya).


aindraḥ sādhyaḥ śubhaḥ śuklo
vyatīpāto dhruvaḥ sitaḥ
śiśumāro devamayo
brahmaloko vilakṣaṇaḥ ||80||

Er ist das Sternbild Aindra (aindra), Sādhyaloka (sādhya) sowie das glückverheißende Zusammentreffen der Sterne (śubha). Er ist die vierzehn Tage des zunehmenden Mondes (śukla und sita), die astronomische Stellung Vyatīpāta* (vyatīpāta), Dhruvaloka (dhruva), das Śiśumāracakra (śiśumāra), die Planeten der Devas (devamaya), Brahmaloka (brahmaloka), und Er befindet sich jenseits der materiellen Welt (vilakṣaṇa).
*Neumond am Sonntag oder in bestimmten Nakṣatras


rāmo vaikuṇṭha-nāthaś ca
vyāpī vaikuṇṭha-nāyakaḥ
śvetadvīpo jita-pado
lokālokācalāśritaḥ ||81||

Er ist Śrī Rāma (rāma), der Herr Vaikuṇṭhas (vaikuṇṭha-nātha und vaikuṇṭha-nāyaka), alldurchdringend (vyāpī), der Herr von Śvetadvīpa (śvetadvīpa), derjenige, der alles eroberte (jita-pada) und auf dem Berg Lokāloka weilt (lokālokācalāśrita).


bhūmi-vaikuṇṭha-devaś ca
koṭi-brahmāṇḍa-kārakaḥ
asaṅkhya-brahmāṇḍa-patir
golokeśo gavām-patiḥ ||82||

Er ist der Herr Bhūmivaikuṇṭhas (bhūmi-vaikuṇṭha-deva), der Schöpfer Millionen von Universen (koṭi-brahmāṇḍa-kāraka), der Herr unzähliger Universen (asaṅkhya-brahmāṇḍa-pati), Golokas (golokeśa) und der Kühe (gavām-pati).


goloka-dhāma-dhiṣaṇo
gopikā-kaṇṭha-bhūṣaṇaḥ
śrīdharaḥ śrīdharo līlā-
dharo giri-dharo dhurī ||83||

Er weilt in Goloka (goloka-dhāma-dhiṣaṇa), und die Umarmungen der Gopīs sind seine Halskette (gopikā-kaṇṭha-bhūṣaṇa). Er ist der Herr der Glücksgöttin (śrīdhara), der Schönheit, des Reichtums und des Wohlstands (śrīdhara). Er ist verspielt (līlā-dhara), hob Giri-Govardhana (giri-dhara), und Er erhält die Welt (dhurī).


kunta-dhārī triśūlī ca
bībhatsī gharghara-svanaḥ
śūla-sūcy-arpita-gajo
gaja-carma-dharo gajī ||84||

Er ist Śrī Śiva, der den Dreizack hält (kunta-dhārī and triśūlī), furchterregend (bībhatsī), brüllt wild (gharghara-svana), greift Elefanten mit einem Dreizack an (śūla-sūcy-arpita-gaja), ist in Elefantenhaut gekleidet (gaja-carma-dhara), und Er reitet auf einem Elefanten (gajī).


antra-mālī muṇḍa-mālī
vyālī daṇḍaka-maṇḍaluḥ
vetāla-bhṛd bhūta-saṅghaḥ
kūṣmāṇḍa-gaṇa-samvṛtaḥ ||85||

Er ist Śrī Nṛsiṁha, den eine Girlande aus Eingeweiden schmückt (antra-mālī), Śrī Śiva, der eine Girlande aus Totenschädeln trägt (muṇḍa-mālī), grausam (vyālī), hält eine Keule (daṇḍaka-maṇḍalu) und wird von Vetālas (vetāla-bhṛd), Geistern (bhūta-saṅgha) und Kūṣmāṇḍas begleitet (kūṣmāṇḍa-gaṇa-samvṛta).


pramatheśaḥ paśu-patir
mṛḍānīśo mṛḍo vṛṣaḥ
kṛtānta-kāla-saṅghāriḥ
kūṭaḥ kalpānta-bhairavaḥ ||86||

Er ist Śrī Śiva, der der Meister der Pramathas (pramatheśa) und Paśus ist (paśu-pati), der Gemahl Pārvatīs (mṛḍānīśa), mild (mṛḍa), kräftig (vṛṣa), tötet Seine Feinde (kṛtānta-kāla-saṅghāri), ist überaus erhaben (kūṭa) und erscheint in der Endzeit als Bhairava (kalpānta-bhairava).


ṣaḍ-ānano vīra-bhadro
dakṣa-yajña-vighātakaḥ
kharparāsī viṣāśī ca
śakti-hastaḥ śivārthadaḥ ||87||

Er ist der sechsköpfige Kārttikeya (ṣaḍ-ānana) und Vīrabhadra (vīra-bhadra), zerstörte das Dakṣayajña (dakṣa-yajña-vighātaka), trank aus einem Totenschädel (kharparāsī), nahm Gift zu Sich (viṣāśī), hält die Śaktiwaffe (śakti-hasta) und gewährt Glück (śivārthada).


pināka-ṭaṅkāra-karaś
cala-jhaṅkara-nūpuraḥ
paṇḍitas tarka-vidvān vai
veda-pāṭhī śrutīśvaraḥ ||88||

Die von Ihm abgeschossenen Pfeile erzeugen scharfe Töne (pināka-ṭaṅkāra-kara). Er trägt klingende Fußkettchen (cala-jhaṅkara-nūpura), ist gelehrt (paṇḍita), ein großer Logiker (tarka-vidvān), bewandert in den Vedas (veda-pāṭhī) und ein Meister der Vedas (śrutīśvara).


vedānta-kṛt saṅkhya-śāstrī
mīmāṁsī kaṇa-nāma-bhāk
kāṇādir gautamo vādī
vādo naiyāyiko nayaḥ ||89||

Er ist der Verfasser des Vedānta (vedānta-kṛt), bewandert im Sāṅkhya (saṅkhya-śāstrī) und Mīmāṁsā (mīmāṁsī), bekannt als Kaṇāda (kaṇa-nāma-bhāk und kāṇādi) und Gautama (gautama) und hervorragend in philosophischen Streitgesprächen (vādī, vāda, naiyāyika und naya).


vaiśeṣiko dharma-śāstrī
sarva-śāstrārtha-tattva-gaḥ
vaiyākaraṇa-kṛc chando
vaiyyāsaḥ prākṛtir vacaḥ ||90||

Er ist bewandert in der Vaiśeṣa-Philosophie (vaiśeṣika), den Dharmaśāstras (dharma-śāstrī), allen heiligen Schriften (sarva-śāstrārtha-tattva-ga), der Verfasser der Grammatik (vaiyākaraṇa-kṛt), kennt die verschiedenen Versmaße (chanda), ist Vyāsas Sohn (vaiyyāsa), die Natur (prākṛti) und die Sprache (vacaḥ).


pārāśarī-saṁhita-vit
kāvya-kṛn nāṭaka-pradaḥ
paurāṇikaḥ smṛti-karo
vaidyo vidyā-viśāradaḥ ||91||

Er ist ein Gelehrter der Parāśara Śāstra (pārāśarī-saṁhita-vit), ein Dichter (kāvya-kṛt), Tänzer und Schauspieler (nāṭaka-prada), in den Purāṇas bewandert (paurāṇika), der Verfasser der Vedas (smṛti-kara), der erste Arzt (vaidya) und sehr gelehrt (vidyā-viśārada).


alaṅkāro lakṣaṇārtho
vyaṅgya-viddhanavad-dhvaniḥ
vākya-sphoṭaḥ pada-sphoṭaḥ
sphoṭa-vṛttiś ca sārtha-vit ||92||

Er ist der Schmuck der Dichtung (alaṅkāra), die Nebenbedeutung von Wörtern (lakṣaṇārtha), die verborgenen Bedeutungen von Wörtern (vyaṅgya-viddhanavad-dhvani) und die Bedeutung, die einem als erstes in den Sinn kommt, wenn man etwas hört (vākya-sphoṭa, pada-sphoṭa und sphoṭa-vṛtti). Er kennt die Bedetung von Wörtern (sārtha-vit).


śṛṅgāra ujjvalaḥ svaccho
‘dbhuto hāsyo bhayānakaḥ
aśvattho yava-bhojī ca
yava-krīto yavāśanaḥ ||93||

Er ist der Schmuck (śṛṅgāra), die Pracht (ujjvala und svaccha), das Wunder (adbhuta), der Humor (hāsya), die Furcht (bhayānaka), der Banyanbaum (aśvattha) und der Denker Kaṇāda (yava-bhojī, yava-krīta und yavāśana).


prahlāda-rakṣakaḥ snigdha
aila-vaṁśa-vivardhanaḥ
gatādhir ambarīṣāṅgo
vigādhir gādhināṁ varaḥ ||94||

Er beschützt Prahlāda (prahlāda-rakṣaka), ist gütig (snigdha), der Ruhm der Aila-Dynastie (aila-vaṁśa-vivardhana), sorglos (gatādhi), Ambarīṣa (ambarīṣāṅga), Gādhi (vigādhi) und der beste unter Gādhis Nachkommen (gādhinām-vara).


nānā-maṇi-samākīrṇo
nānā-ratna-vibhūṣaṇaḥ
nānā-puṣpa-dharaḥ puṣpī
puṣpa-dhanva su-puṣpitaḥ ||95||

Seine Gestalt zieren viele Edelsteine (nānā-maṇi-samākīrṇa und nānā-ratna-vibhūṣaṇa) und unzählige Blumen (nānā-puṣpa-dhara, puṣpī und su-puṣpita). Er ist Kāmadeva, der einen Bogen aus Blumen in Händen hält (puṣpa-dhanva).


nānā-candana-gandhāḍhyo
nānā-puṣpa-rasārcitaḥ
nānā-varṇa-mayo varṇo
nānā-vastra-dharaḥ sadā ||96||

Er duftet nach Sandelholzpaste (nānā-candana-gandhāḍhya), ist mit dem Saft vieler Blumen eingeölt (nānā-puṣpa-rasārcita), und Seine Kleider und Sein Schmuck leuchten in unterschiedlichen Farben (nānā-varṇa-maya). Er ist berühmt (varṇa) und stets in reich und kunstvoll gefertigten Gewändern gekleidet (nānā-vastra-dhara sadā).


nānā-padma-karaḥ kauśī
nānā-kauśeya-veṣa-dhṛk
ratna-kambala-dhārī ca
dhauta-vastra-samāvṛtaḥ ||97||

In Seinen Händen befinden sich viele Lotosblumen (nānā-padma-kara), Er trägt Seidengewänder (kauśī nānā-kauśeya-veṣa-dhṛk) und einen mit Edelsteinen bedeckten Umhang (ratna-kambala-dhārī). Seine Kleider sind leuchtend und rein (dhauta-vastra-samāvṛta).


uttarīya-dharaḥ purṇo
ghana-kañcuka-saṅghavān
pītoṣṇīṣaḥ sitoṣṇīṣo
raktoṣṇīṣo dig-ambaraḥ ||98||

Er trägt einen Umhang (uttarīya-dhara), ist vollkommen (purṇa), trägt eine starke Rüstung (ghana-kañcuka-saṅghavān), einen gelben (pītoṣnīṣa), weißen (sitoṣṇīṣa) oder roten Turban (raktoṣṇīṣa), und manchmal dienen Ihm die vier Himmelsrichtungen als Kleidung (dig-ambara).


divyāṅgo divya-racano
divya-loka-vilokitaḥ
sarvopamo nirupamo
golokāṅkī-kṛtāṅgaṇaḥ ||99||

Seine Glieder sind leuchtend (divyāṅga), prächtiges Licht ist Sein Schmuck (divya-racana), die Einwohner Devalokas starren Ihn an (divya-loka-vilokita), Er ist der Beste von allen (sarvopama), ohnegleichen (nirupama) und lebt mit Seinen Gefährten im Reich von Goloka (golokāṅkī-kṛtāṅgaṇa).


kṛta-svotsāṅga-go lokaḥ
kuṇḍalī-bhūta āsthitaḥ
māthuro mathurā-darśī
calat-khañjana-locanaḥ ||100||

Er lebt in Goloka (kṛta-svotsāṅga-goloka), ist Śrī Ananta (kuṇḍalī-bhūta), alldurchdringend (āsthita), lebt in Mathurā (māthura), bestaunt die Sehenswürdigkeiten Mathurās (mathurā-darśī), und Seine Augen sind wie ruhelose Khañjanavögel (calat-khañjana-locana).


dadhi-hartā dugdha-haro
navanīta-sitāśanaḥ
takra-bhuk takra-hārī ca
dadhi-caurya-kṛta-śramaḥ ||101||

Als Kind war er ein Yoghurt- (dadhi-hartā) und ein Milchdieb (dugdha-hara), aß Butter (navanīta-sitāśana), trank (takra-bhuk) und stahl Buttermilch (takra-hārī) und war vom Yoghurtstehlen erschöpft (dadhi-caurya-kṛta-śrama).


prabhāvatī-baddha-karo
dāmī dāmodaro damī
sikatā-bhūmi-cārī ca
bāla-kelir vrajārbhakaḥ ||102||

Seine Hände wurden Ihm von Seiner mächtigen Mutter gebunden (prabhāvatī-baddha-kara). Er wurde gefesselt (dāmī und damī), um den Bauch gebunden (dāmodara), kroch auf dem Boden (sikatā-bhūmi-cārī) und genoß Seine Kindheitsspiele (bāla-keli). Er ist ein Kind in Vraja (vrajārbhaka).


dhūli-dhūsara-sarvāṅgaḥ
kāka-pakṣa-dharaḥ sudhīḥ
mukta-keśo vatsa-vṛndāḥ
kālindī-kūla-vīkṣaṇaḥ ||103||

Als Kind sind Seine Glieder manchmal mit Staub bedeckt (dhūli-dhūsara-sarvāṅga), Er schmückt Sich mit Krähenfedern (kāka-pakṣa-dhara), und Er ist sehr intelligent (sudhī). Seine Haare sind manchmal zerzaust (mukta-keśa), Er verweilt bei den Kälbern (vatsa-vṛndā) und blickt über die Ufer der Yamunā (kālindī-kūla-vīkṣaṇa).


jala-kolāhalī kūlī
paṅka-prāṅgana-lepakaḥ
śrī-vṛndāvana-sañcārī
vaṁśīvaṭa-taṭa-sthitaḥ ||104||

Er spielt in den Wellen (jala-kolāhalī) und am Ufer der Yamunā (kūlī). Während Er im Hof umherkriecht, wird Sein Körper mit Schlamm beschmutzt (paṅka-prāṅgana-lepaka). Er zieht in den Wäldern Vṛndāvanas umher (śrī-vṛndāvana-sañcārī) und ruht in Vaṁśīvaṭa (vaṁśīvaṭa-taṭa-sthita).


mahāvana-nivāsī ca
lohārgala-vanādhipaḥ
sādhuḥ priyatamaḥ sādhyaḥ
sādhv-īśo gata-sādhvasaḥ ||105||

Er weilt in Mahāvana (mahāvana-nivāsī), ist der König Lohārgalavanas (lohārgala-vanādhipa), ein Heiliger (sādhu), der Geliebteste (priyatama), und die Sādhus gelangen zu Ihm (sādhya). Er ist der Herr der Sādhus (sādhu-īśa) und furchtlos (gata-sādhvasa).


raṅga-nātho viṭṭaleśo
mukti-nātho ‘gha-nāśakaḥ
su-kīrtiḥ su-yaśāḥ sphīto
yaśasvī raṅga-rañjanaḥ ||106||

Er ist der Herr von Raṅgakṣetra (raṅga-nātha), Viṭṭala (viṭṭaleśa) und der Befreiung (mukti-nātha), der Vernichter der Sünden (agha-nāśaka), berühmt (su-kīrti, su-yaśā, sphīta und yaśasvī) und die Freude der Vaiṣṇavas (raṅga-rañjana).


rāga-ṣaṭko rāga-putro
rāgiṇī-ramaṇotsukaḥ
dīpako megha-mallāraḥ
śrī-rāgo māla-kośakaḥ ||107||

Er ist die sechs Arten von Rāgas (rāga-ṣaṭka): Rāgaputra (rāga-putra), Rāgiṇī-Ramaṇotsuka (rāgiṇī-ramaṇotsuka), Dīpaka (dīpaka), Meghamallāra (megha-mallāra), Śrīrāga (śrī-rāga) und Māla-Kośaka (māla-kośaka).


hindolo bhairavākhyaś ca
svara-jāti-smaro mṛduḥ
tālo māna-pramāṇaś ca
svara-gamyaḥ kalākṣaraḥ ||108||

Er ist die Rāgas Hindola (hindola) und Bhairava (bhairavākhya). Er ist die Liebe, die aus dem Hören angenehmer Klänge entsteht (svara-jāti-smara). Er ist liebenswürdig (mṛdu), anmutige Rhythmen (tāla und māna-pramāṇa), Klänge (svara-gamya) und bezauberndes Singen (kalākṣara).


śamī śyāmī śatānandaḥ
śata-yāmaḥ śata-kratuḥ
jāgaraḥ supta āsuptaḥ
suṣuptaḥ svapna urvaraḥ ||109||

Er ist Selbstbeherrscht (śamī) und der dunkelhäutige Śrī Kṛṣṇa (śyāmī). Er schwelgt in den hundert Freuden (śatānanda), vergibt hundert Vergehen (śata-yāma) und führt hundert Yajñas aus (śata-kratu). Er ist wachsam und aufgeweckt (jāgara) und er schläft und träumt (supta, āsupta, suṣupta, svapna). Er ist großartig (urvara).


ūrjaḥ sphūrjo nirjaraś ca
vijvaro jvara-varjitaḥ
jvara-jit jvara-kartā ca
jvara-yuk tri-jvaro jvaraḥ ||110||

Er ist Macht (ūrja) und wie Donner (sphūrja). Er ist unvergänglich (nirjara) und frei von jeglicher Pein, Krankheit und Sorge (vijvara, jvara-varjita und jvara-jit). Er entzündet den Fieberwahn (jvara-kartā), ist leidenschaftlich (jvara-yuk), die drei Arten des Fiebers (tri-jvara) und Rausch (jvara).


jāmbavān jambukāsaṅkī
jambudvīpo dvipāri-hā
śālmaliḥ śālmali-dvīpaḥ
plakṣaḥ plakṣavaneśvaraḥ ||111||

Er ist Jāmbavān (jāmbavān), traut den Niederträchtigen nicht (jambukāsaṅkī), lebt in Jambudvīpa (jambudvīpa), tötete den Elefanten, der Ihn angriff (dvipāri-hā), ist Śālmali (śālmali), lebt in Śālmalidvīpa (śālmali-dvīpa), ist Plakṣa (plakṣa) und der Herr von Plakṣavana (plakṣavaneśvara).


kuśa-dhārī kuśaḥ kauśī
kauśikaḥ kuśa-vigrahaḥ
kuśasthalī-patiḥ kāśī-
nātho bhairava-śāsanaḥ ||112||

Er hält einen Kuśagrashalm (kuśa-dhārī, kuśa, kauśī, kauśika und kuśa-vigraha), ist der König von Dvārakā (kuśasthalī-pati), Vārāṇasī (kāśī-nātha) und der Herr von Bhairava (bhairava-śāsana).


dāśārhaḥ sātvato vṛṣṇir
bhojo ‘ndhaka-nivāsa-kṛt
andhako dundubhir dyotaḥ
pradyotaḥ satvatām-patiḥ ||113||

Er ist der Nachkomme König Daśārhas (dāśārha) und der König der Satvata- (sātvata), Vṛṣṇi- (vṛṣṇi) und der Bhoja-Dynastien (bhoja). Er weilt unter den Königen der Andhaka-Dynastie (andhaka-nivāsa-kṛt und andhaka), wird mit dem Klang der Dundubhi-Trommeln verherrlicht (dundubhi), ist berühmt (dyota und pradyota) und der Herr der Sātvatas (satvatām-pati).


śūraseno ‘nuviṣayo
bhoja-vṛṣṇy-andhakeśvaraḥ
āhukaḥ sarva-nīti-jña
ugraseno mahogra-vāk ||114||

Er ist Śūrasena (śūrasena), Anuviṣaya (anuviṣaya), der König der Bhoja-, Vṛṣṇi- und Andhaka-Dynastien (bhoja-vṛṣṇy-andhakeśvara), Ahūka (āhuka), weiß, was richtig ist (sarva-nīti-jña), ist Ugrasena (ugrasena) und sprich tobende Worte (mahogra-vāk).


ugrasena-priyaḥ prārthyaḥ
pāryo yadu-sabhā-patiḥ
sudharmādhipatiḥ sattvaṁ
vṛṣṇi-cakrāvṛto bhiṣak ||115||

Er ist König Ugrasena sehr lieb (ugrasena-priya), die Bhaktas bringen Ihm Gebete dar (prārthya), Er ist die Pāṇḍavas (pārtha), der Führer der versammelten Yādavas (yadu-sabhā-pati), der Herr der Sudharma-Versammlung (sudharmādhipati), und Er ist die Existenz (sattvam). Er ist von den Vṛṣṇis umgeben (vṛṣṇi-cakrāvṛta) und der beste Heiler (bhiṣak).


sabhā-śīlaḥ sabhā-dīpaḥ
sabhāgniś ca sabhā-raviḥ
sabhā-candraḥ sabhā-bhāsaḥ
sabhā-devaḥ sabhā-patiḥ ||116||

Er ist ein erhabenes Mitglied der Versammlung (sabhā-śīla), das Licht (sabhā-dīpa), das Feuer (sabhāgni), die Sonne (sabhā-ravi), der Mond (sabhā-candra), die Pracht (sabhā-bhāsa), der Deva (sabhā-deva) und der Herr der Versammlung (sabhā-pati).


prajārthadaḥ prajā-bhartā
prajā-pālana-tat-paraḥ
dvārakā-durga-sañcārī
dvārakā-graha-vigrahaḥ ||117||

Er erfüllt Wünsche (prajārthada), unterhält (prajā-bhartā) und beschützt die Bürger (prajā-pālana-tat-para), bewacht die Dvārakā-Festung (dvārakā-durga-sañcārī) und lebt in Dvārakā (dvārakā-graha-vigraha).


dvārakā-duḥkha-saṁhartā
dvārakā-jana-maṅgalaḥ
jagan-mātā jagat-trātā
jagad-bhartā jagat-pitā ||118||

Er entfernt die Leiden Dvārakās (dvārakā-duḥkha-saṁhartā), ist das Wohl und Glück der Einwohner Dvārakās (dvārakā-jana-maṅgala), die Mutter (jagan-mātā), der Beschützer (jagat-trātā), Unterhalter (jagad-bhartā) und Vater des Universums (jagat-pitā).


jagad-bandhur jagad-bhrātā
jagan-mitro jagat-sakhaḥ
brahmaṇya-devo brahmaṇyo
brahma-pāda-rajo-dadhat ||119||

Er ist der Freund (jagad-bandhu, jagan-mitra und jagat-sakha) und Schöpfer der Universen (jagad-dhātā) und der Deva, der von den Brāhmaṇas verehrt wird (brahmaṇya-deva und brahmaṇya). Er berührt achtungsvoll den Staub der Füsse der Brāhmaṇas (brahma-pāda-rajo-dadhat).


brahma-pāda-rajaḥ-sparśī
brahma-pāda-niṣevakaḥ
viprāṅghri-jala-pūtāṅgo
vipra-sevā-parāyaṇaḥ ||120||

Er berührt achtungsvoll den Staub der Füsse der Brāhmaṇas (brahma-pāda-rajaḥ-sparśī), und dient denselben (brahma-pāda-niṣevaka). Er reinigt Sich, indem Er das Badewasser der Brāhmaṇafüsse über dem Kopf sprenkelt (viprāṅghri-jala-pūtāṅga), und Er dient hingebungsvoll den Brāhmaṇas (vipra-sevā-parāyaṇa).


vipra-mukhyo vipra-hito
vipra-gīta-mahā-kathaḥ
vipra-pāda-jalārdrāṅgo
vipra-pādodaka-priyaḥ ||121||

Er ist der beste unter den Brāhmaṇas (vipra-mukhya), das Wohl der Brāhmaṇas (vipra-hita), der Erhabene Herr, dessen Herrlichkeiten von den Brāhmaṇas besungen werden (vipra-gīta-mahā-katha) und der Sich mit dem Badewasser der Brāhmaṇafüsse besprenkelt (vipra-pāda-jalārdrāṅga und vipra-pādodaka-priya).


vipra-bhakto vipra-gurur
vipro vipra-padānugaḥ
akṣauhiṇī-vṛto yoddhā
pratimā-pañca-samyutaḥ ||122||

Er ist den Brāhmaṇas ergeben (vipra-bhakta), ihr Guru (vipra-guru), Selbst ein Brāhmaṇa (vipra) und ein Nachfolger der Brāhmaṇas (vipra-padānuga). Er wird von einem Akṣauhiṇī-Heer begleitet (akṣauhiṇī-vṛta), ist ein großer Krieger (yoddhā) und offenbart Sich als fünf Vigrahas (pratimā-pañca-samyuta).


catur aṅgirāḥ padma-vartī
samāntoddhṛta-pādukaḥ
gaja-koṭi-prayāyī ca
ratha-koṭi-jaya-dhvajaḥ ||123||

Er ist Catur (catur), Aṅgirā (aṅgirā) und Padmavartī (padma-vartī). Samānta Muni verehrt Seine Füsse (samāntoddhṛta-pāduka) und Er ist so stark wie zehn Millionen Elefanten (gaja-koṭi-prayāyī). Seine Siegesflagge weht über zehn Millionen bezwungen Wagenkämpfern (ratha-koṭi-jaya-dhvaja).


mahārathaś cātiratho
jaitraṁ syandanam āsthitaḥ
nārāyaṇāstrī brahmāstrī
raṇa-ślāghī raṇodbhaṭaḥ ||124||

Er ist ein großer Wagenkämpfer (mahāratha und atiratha), fährt einen Triumphwagen (jaitram-syandanam-āsthita), führt die Nārāyaṇāstra (nārāyaṇāstrī) sowie die Brahmāstra (brahmāstrī) und ist ein berühmter Krieger (raṇa-ślāghī und raṇodbhaṭa).


madotkaṭo yuddha-vīro
devāsura-bhayaṅkaraḥ
kari-karṇa-marut-prejat-
kuntala-vyāpta-kuṇḍalaḥ ||125||

Er ist ein grausamer Kämpfer (madotkaṭa), ein Held auf dem Schlachtfeld (yuddha-vīra) und Selbst für die Devas und Asuras furchterregend (devāsura-bhayaṅkara). Seine Ohrringe und langen Haare gleichen Elefantenohren, wenn der Wind weht (kari-karṇa-marut-prejat-kuntala-vyāpta-kuṇḍala).


agrago vīra-sammārdo
mardalo raṇa-durmadaḥ
bhaṭaḥ pratibhaṭaḥ procyo
bāṇa-varṣīṣutoyadaḥ ||126||

Er ist ein Führer (agraga), zermalmt seine Gegner in der Schlacht (vīra-sammārda, mardala, raṇa-durmada, bhaṭa und pratibhaṭa), ist berühmt (procya), und Er läßt einen Pfeilregen über Seinen Feinden niedergehen (bāṇa-varṣī und iṣu-toyada).


khaḍga-khaṇdīta-sarvāṅgaḥ
ṣoḍaśābdaḥ ṣaḍ-akṣaraḥ
vīra-ghoṣaḥ kliṣṭa-vapur
vajrāṅgo vajra-bhedanaḥ ||127||

Mit Seinem Schwert zerstückelt Er Seine Feinde (khaḍga-khaṇdīta-sarvāṅga). Er ist auf ewig ein sechzehnjähriger Jüngling (ṣoḍaśābda), leidet nicht unter den sechs Arten der Pein (ṣaḍ-akṣara), brüllt heldenhaft (vīra-ghoṣa), ist der Kummer Seiner Feinde (kliṣṭa-vapu), und Seine Glieder sind wie Donnerkeile (vajrāṅga). Die Donnerkeile Seiner Feinde werden von Ihm zerstört (vajra-bhedana).


rugna-vajro bhagna-dantaḥ
śatru-nirbhartsanodyataḥ
aṭṭa-hāsaḥ paṭṭa-dhāraḥ
paṭṭa-rājñī-patiḥ paṭuḥ ||128||

Er zerstört die Donnerkeile Seiner Feinde (rugna-vajra), bricht ihre Zähne (bhagna-danta) und weist Seine Feinde zurecht (śatru-nirbhartsanodyata). Er lacht laut (aṭṭa-hāsa), trägt seidene Gewänder (paṭṭa-dhāra), ist der Gatte einer edlen Königin (paṭṭa-rājñī-pati) und sehr intelligent (paṭu).


kālaḥ pataha-vāditro
huṅkāro garjita-svanaḥ
sādhur bhakta-parādhīnaḥ
svatantraḥ sādhu-bhūṣaṇaḥ ||129||

Er ist Zeit (kāla). Paṭaha-Trommeln erklingen, um Seinen Sieg zu feiern (pataha-vāditra). Er brüllt wild (huṅkāra and garjita-svana), ist heilig (sādhu), gehorcht den Bhaktas (bhakta-parādhīna), ist unabhängig (svatantra) und mit den Eigenschaften eines Heiligen geschmückt (sādhu-bhūṣaṇa).


asvatantraḥ sādhumayaḥ
sādhu-grasta-manā manāk
sādhu-priyaḥ sādhu-dhanaḥ
sādhu-jñātiḥ sudhā-ghanaḥ ||130||

Er ist abhängig (asvatantra), und Er Seinen Geweihten untergeordnet (sādhumaya). Er ist in Gedanken an Seine Geweihten versunken (sādhu-grasta-manā), liebt sie und sie lieben Ihn (sādhu-priya). Er ist wohltätig zu Seinen Geweihten (sādhu-dhana), ihr Angehöriger (sādhu-jñāti) und eine Regenwolke voller Nektar (sudhā-ghana).


sādhu-cārī sādhu-cittaḥ
sādhu-vāsī śubhāspadaḥ
iti nāmnāṁ sahasraṁ tu
balabhadrasya kīrtitam ||131||

Er lebt unter den Geweihten (sādhu-cārī und sādhu-vāsī) und in ihren Herzen (sādhu-citta). Er und ist das Reich des Wohls und Glücks. Dies sind die tauend Namen von Śrī Balabhadra.


sarva-siddhi-pradaṁ nṛṇāṁ
catur-varga-phala-pradam
śata-varaṁ paṭhed yas tu
sa vidyāvān bhaved iha ||132||

Jemand, der diese Namen einhundertmal vorträgt, wird weise, erlangt die vier Lebensziele und alle Vollkommenheiten.


indirāṁ ca vimūrtiṁ cā-
bhijanaṁ rūpam eva ca
bala-bhojaś ca paṭhanāt
sarvaṁ prāpnoti mānavaḥ ||133||

Jemand, der diese Namen vorträgt, erfreut Śrī Balarāma und bekommt Reichtum, Ruhm, gute Nachkommen sowie Schönheit.


gaṅgā-kūle ‘tha kālindī-
kūle devālaye tathā
sahasrāvārta-pāṭhena
balāt siddhiḥ prājayate ||134||

Wer diese Namen eintausendmal an den Ufern der Gaṅgā und der Yamunā oder im Tempel des Herrn vorträgt, erlangt durch Śrī Balarāmas Gnade Vollkommenheit.


putrārthī labhate putraṁ
dhanārtho labhate dhanam
bandhāt pramucyate baddho
rogī rogān nivartate ||135||

Wer sich einen Sohn wünscht, bekommt einen und wer nach Reichtum trachtet, erlangt diesen. Man wird von materiellen Bindungen befreit und von jeglichen Krankheiten geheilt.


ayutāvārta-pāṭhe ca
purāścarya-vidhānataḥ
homa-tarpaṇa-godāna-
viprārcana-kṛtodyamāt ||136||

paṭalaṁ paddhatiṁ stotraṁ
kavacaṁ tu vidhāya ca
mahā-maṇḍala-bhartā syān
maṇḍito maṇḍaleśvaraiḥ ||137||

Jemand, der die Purāścarya ausführt und die Paṭala, Paddhatī, Stotra sowie Kavaca vorträgt und danach die Namen zehntausendmal vorträgt, Homa und Tarpaṇa darbringt, Kühe verschenkt und die Brāhmaṇas verehrt, wird ein großer Monarch, dem andere Könige dienen.


mattebha-karṇa-prahitā
mada-gandhena vihvalā
alaṅkaroti tad-dvaraṁ
bhramad-bhṛṅgāvalī bhṛśam ||138||

Bienen schmücken seine Tür, da sie einerseits vom Wedeln der Ohren eines Elefanten dorthin geweht wurden und andererseits vom lieblichen Duft vor Ort angezogen sind.


niṣkāraṇaḥ paṭhed yas tu
prīty-arthaṁ revatī-pateḥ
nāmnāṁ sahasraṁ rājendra
sa jīvan-mukta ucyate ||139||

O großer König, es heißt, daß jemand, der ohne eigene Beweggründe, nur um den Herrn von Revatī zu erfreuen, diese tausend Namen vorträgt, noch in diesem Leben befreit wird.


sadā vaset tasya gṛhe
balabhadro ‘cyutāgrajaḥ
mahā-patāky api janaḥ
paṭhen nāma-sahasrakam ||140||

Śrī Balarāma, der ältere Bruder des unfehlbaren Śrī Kṛṣṇa, weilt auf Ewig im Heim selbst des größten Sünders, wenn dieser die tausend Namen vorträgt.


chittvā meru-samaṁ pāpaṁ
bhuktvā sarva-sukhaṁ tv iha
parāt paraṁ mahā-rāja
golokaṁ dhāma yāti hi ||141||

O Mahārāja, solch ein Mensch löst Sünden auf, die sich so sehr angesammelt haben, daß sie dem Berg Meru gleichen. Er genießt große Freuden und kommt nach Goloka Dhāma, dem höchsten aller Reiche der spirituellen Welt.


śrī-nārada uvāca
iti śrutvacyutāgrajasya baladevasya pañcāṅgam-dhṛtimān dhārtarāṣṭraḥ saparyayā sahitayā parayā bhaktyā prāḍvipākam- pūjayām āsa tam anujñāpyāśiṣam-dattvā prāḍvipāko munīndro gajāhvayāt svāśramam- jagāma. ||142||

Śrī Nārada sprach: Nachdem der Sohn Dhṛtarāṣṭras über die fünf Arten der Verehrung des älteren Bruders des unfehlbaren Śrī Kṛṣṇa, Śrī Baladeva, gehört hatte, verehrte er Prāḍvipāka Muni mit großer Hingabe. Prāḍvipāka, der König der Weisen, segnete Duryodhana und verließ Hastināpura, um zu seinem Āśrama zurückzukehren.


bhagavato ‘nantasya balabhadrasya para-brahmaṇaḥ kathām- yaḥ śṛṇute śrāvayate tayānanda-mayo bhavati. ||143||

Jemand, der diese Beschreibungen des unbegrenzten Bhagavān Śrī Balabhadra hört oder vorträgt, wird mit Glückseligkeit erfüllt.


idaṁ mayā te kathitaṁ nṛpendra
sarvārthadaṁ śrī-balabhadra-khaṇḍam
śṛṇoti yo dhāma hareḥ sa yāti
viśokam ānandam akhaṇḍa-rūpam ||144||

O großer König, auf diese Weise habe ich dir das Balabhadra-Khaṇḍa vortragen, das alle Wünsche erfüllt. Jeder, der es hört geht in Śrī Haris transzendentales Reich, das ewig, voller Glückseligkeit und ohne jegliches Leid ist.